Scuderia Ferrari (1929-1940)
Under Enzo Ferraris karri�r som racerf�rare f�r Alfa Romeo under tjugotalet kom han i kontakt med m�nga amat�rer som hade pengar men inga kontakter och ingen ledning. S� sm�ningom fick Enzo en id� att skapa ett racingstall f�r dessa amat�rer, d�r han stod f�r kompetens och kontakter. Han diskuterade detta med bland annat tv� racingentusiaster och f�retagare inom textilindustrin, den unge Alfredo Caniato och den respekterade Mario Tadini. De visste att Enzo Ferrari hade l�ng erfarenhet av racing och de hade mycket stor respekt f�r hans kompetens. De tog d�rf�r fram n�dv�ndigt kapital och den f�rsta december 1929 grundades Societa Anonima Scuderia Ferrari, vilket ungef�r kan �vers�ttas med "Racingstallet Ferrari AB". Stallet hyrde lokaler vid Viale Trento-Trieste i Modena.
Nu var dock den stora depressionen i ant�gande, och Alfa Romeo funderade p� att sluta t�vla. D� f�reslog Enzo f�r Alfa Romeos styrelse att hans racingstall kunde forts�tta driva Alfa Romeos t�vlingsverksamhet f�r mycket l�gre kostnader om de k�pte in sig i hans stall. Det gjorde Alfa Romeo 1930 och det innebar att Ferrari-stallet fick tillg�ng till en kontinuerlig str�m av nya konkurrenskraftiga t�vlingsbilar, och en kraftigt ut�kad verksamhet. Den f�rsta t�vlingen f�r det nya halvofficiella fabriksstallet var Mille Miglia 1930 d�r Ferrari st�llde upp med tre Alfa Romeo 1750. Scuderia Ferrari fortsatte att t�vla f�r Alfa Romeo �nda till 1933, d� Alfa Romeo drog sig ur all officiell t�vlingsverksamhet.
N�r Alfredino f�ddes 1932 beslutade Enzo att avsluta sin egen aktiva t�vlingskarri�r f�r att ist�llet bli stallchef p� heltid i sitt racingstall. N�r Alfa Romeo lade ner sin t�vlingsverksamhet 1933 fortsatte Enzo i egen regi med bland annat Alfa Romeo P3. Nu syntes f�r f�rsta g�ngen emblemet med den stegrande hingsten, Cavallino Rampante, upp p� Ferraris t�vlingsbilar. Innan dess hade det varit Alfa Romeos fyrkl�ver, Quadrifoglio, som hade anv�nts som emblem.
En av stallets mest ber�mda f�rare under trettiotalet var den legendariske Tazio Nuvolari. Enzo ans�g att Tazio var v�rldens b�ste f�rare n�gonsin. Men det fanns �ven andra framg�ngsrika f�rare. Exempelvis Achille Varzi som vinner Mille Miglia 1934 i en Alfa Romeo hos Scuderia Ferrari.
Under tiden �terh�mtar sig Alfa Romeo och snart best�mmer man sig f�r att �ter b�rja t�vla. Den nya t�vlingsavdelningen Alfa Corse startas och i b�rjan av 1938 utses Enzo till dess chef i Milano. Snart k�nner han dock sig begr�nsad och efter ett sista meningsutbyte med Alfa-chefen Gabbato slutar Enzo i november samma �r. Ist�llet best�mmer sig Enzo f�r att h�mnas p� Alfa genom att bygga egna t�vlingsbilar, och 1940 grundas Auto Avio Construzioni di Ferrari Enzo i Modena.