Louis Renault byggde 1898 sin första bil i en liten verkstad i hemmet, som låg i Parisförorten Billancourt. Bilen hade en motor från De Dion, men chassit konstruerades av Louis. Ett år senare blev huset huvudkvarter för det nybildade bolaget Societe Renault Freres, som drevs av Louis och hans bror Marcel samt sysslingen Ferdinand Renault.
Samma år ställde de upp i tävlingen Paris-Trouville, där Louis vann den lätta klassen. Det dröjde inte länge förrän det unga företaget byggde bilar till kund efter kund. På ett halvår byggdes 60 bilar, och under 1900 byggdes ytterligare 179 bilar. 1902 anställde man en ingenjör från De Dion och började därefter tillverka sina egna motorer.
Renault fortsatte vara framgångsrika i olika lopp, som typiskt gick på landsvägen mellan olika städer på den tiden. Man ställde upp med tre bilar i den lätta klassen i 1902 års lopp mellan Paris och Wien, vilket Marcel lyckades vinna totalt. Tyvärr omkom Marcel 1903 i ett annat lopp mellan Paris och Madrid. Olyckan innebar även att de farliga landsvägsloppen började upphöra.
Efter olyckan försökte Louis hålla sig borta från racing, men 1904 byggde han en racer för den amerikanska miljonären Gould Brokaw, som ställde upp med den i Vanderbildt Cup med Maurice Bernin som förare, dock utan framgång. 1905 ställde Renault upp med ett stall i Gordon Bennett Trophy, samt i några amerikanska lopp, och 1906 hade man tre bilar för Ferenc Szisz, Claude Richez och J Edmond i världens första Grand Prix, GP de l'ACF.
Ferenc Szisz var en långvarigt anställd som bla hade varit med som medföljande mekaniker till Louis under loppet Paris-Wien 1902. Szisz vann GP de l'ACF, och blev alltså världens första GP-vinnare. Året efter blev han tvåa, men 1908 placerade han sig inte. Det innebar också slutet för Renault inom motorsport för en lång tid framåt.
Under tiden sålde Renault tusentals bilar per år. Men när även Ferdinand Renault dog 1908 bytte man namn till Societe Anonyme des Usines Renaults. Efter första världskriget tvingade konkurrensen från främst Citroën fram en hel del förbättringar på bilarna, men Renault undvek att experimentera och använde helst konventionell teknik.
Under andra världskriget togs fabrikerna över av tyskarna och bombades av de allierade styrkorna. Louis Renault anklagades för samarbete med tyskarna och kastades i fängelse, där han dog i slutet av 1944. Det innebar att företaget nationaliserades, dvs ägandet togs över av den franska regeringen.
Istället hjälpte Ferdinand Porsche till att konstruera Renault 4CV, som blev en stor framgång. 1960 hade Renault byggt en miljon 4CV. Modellen efterföljdes 1955 av Dauphine, som det kom att säljas två miljoner av.
Renault blev inblandade i rally på 1950-talet tack vare Renaultsäljaren Jean Redele, som 1949 började tävla med en 4CV. 1951 grundade han trimfirman Alpine i Dieppe, och fortsatte att tävla med framgång. 1953 konstruerade han en sportvagn baserad på 4CV, och fick efterhand alltmer stöd från Renault i takt med framgångarna.
I slutet av 1950-talet började man även samarbeta med trimmaren Amedee Gordini, och med hans Renault 8 Gordini satsade man på motorsport igen. Man skapade Renault 8 Gordini Cup för att stimulera fransk motorsport, vilket innebar att förare som Jean-Pierre Jabouille, Jean-Pierre Jarier, Michel Leclere dök upp.
Rallyframgångarna fortsatte i det europeiska rallymästerskapet 1970 med Jean-Claude Andruet i en Alpine A110, i världsmästerskapet 1971 med Ove Andersson, Bernard Darniche, Jean-Luc Therier och Jean-Pierre Nicolas, samt i världsmästerskapet 1973, då Alpine köptes av Renault. Alpine fortsatte vara framgångsrika till 1976 då Renault lade verksamheten och flyttade all teknisk personal till Renault Sport i Viry Chatillon. Samma sak hände med Gordini som köpts 1975.
Under tiden introducerade man 1971 enhetsklassen Formula Renault, samt ett program för tvåliters sportvagnar vilket resulterade i det europeiska mästerskapet 1973. 1976 vann Jean-Pierre Jabouille det europeiska mästerskapet i Formel 2 åt Renault, och 1978 vann Renault Le Mans 24 Hours med en Alpine körd av Didier Pironi och Jean-Pierre Jaussaud.
1979 ställde Renault upp i Formel 1, och fastän Alain Prost bara blev tvåa i mästerskapet 1983 efter att ha blivit slagen i det allra sista loppet, återvände man som motorleverantör 1989 för att dominera sporten några år genom att vinna en serie med titlar med Willimans och Benetton. Efter 1996 års säsong drog man sig ur Formel 1.
Renault fortsatte även var framgångsrika inom rally i slutet på 1970-talet med Renault 5 Alpine, samtidigt som försäljningen av Renault 4 och Renault 5 gick mycket bra. Senare framgångsrika modeller är bla Espace 1984, Clio 1990, Twingo 1993 och Megane 1995.
I slutet av 1970-talet gjorde man ett rejält försök att bryta sig in på den amerikanska marknaden genom att köpa American Motors. Men planerna höll inte och 1987 såldes American Motors till Chrysler, och Renault lämnade USA helt. Renault försökte också ingå i en allians med Volvo, men även de planerna misslyckades. De innebar dock Renault är största ägare i Volvo LV.
Renault privatiserades 1994 och genomgick en ordentlig omstrukturering ledd av Charlos Ghosn. 1999 var man tillräckligt starka för att köpa 36,8% av det skuldtyngda Nissan för 5 miljarder USD. Nissan hade då skulder för runt 30 miljarder USD, men efter flera år har samarbetet mellan företagen börjat att visa frukt.