Amedee Gordini byggde och tävlade med bilar i slutet på 1930-talet. Han hade en del framgångar med sina bilar med Fiat-motorer och efter andra världskriget fortsatte han att hålla den franska motorsporten igång fastän det hela tiden var dåligt med pengar.
1946 byggde "Le Sorcier" de första ensitsiga Gordini-bilarna åt sig själv och Jose Sacron, som fick åtskilliga framgångar. I slutet på 1940-talet flyttade Gordini till en ny anläggning på Boulevard Victor i Paris och anlitade förare som Robert Manzon och Maurice Trintignant tillsammans med den etablerade franska stjärnan Jean-Pierre Wimille. Alla tre vann segrar 1947 och 1948 tills Wimille dödades vid träningen inför en tävling i Buenos Aires. Trignant fortsatte dock att vinna segrar.
1950 satte man kompressor på en Simca-motor och ställde upp i F1. Framgångarna uteblev dock och det visade sig att man var mer framgångsrik i F2-klassen, där bland annat Gordini's son Aldo tävlade några gånger. De flesta gångerna kom man efter Raymond Sommer och hans Ferrari men ibland lyckades man vinna.
1951 uteblev stödet från Simca i F1 och man lyckades bara vinna en tävling, där inga Ferrari deltog. I F2 gick det bättre gick det lite bättre, fastän man för det mesta blev slagna av Ferrari. Aldo Gordini ställde upp i Frankrikes GP men fick bryta.
1952 tävlade Robert Manzon, Jean Behra och prins Bira för Gordini. Behra vann Gordini's mest berömda seger på Reims där man slog Ferrari, men för det mesta blev man återigen slagna av Ferrari.
1953 fick man enbart mindre segrar och kräftgången fortsatte. 1955 gick Behra till Maserati och 1956 vann man sin sista stora seger med Manzon i Nepael.
1957 började Gordini som ingenjör hos Renault och lade ner sin F1-verksamhet. Istället arbetade han med att utveckla Renault Dauphine för rally, som blev oerhört framgångsrik i slutet på 1950-talet.
1963 stängdes Gordini's anläggning i Paris och all verksamhet flyttades till Noisy-le-Roi där Gordini preparerade Renault 8 för rally och racing. Den användes blnad annat i den inflytelserika Coupe Gordini serien 1966 där många av sjuttiotalets franska toppförare deltog.
I slutet av 1968 köptes Gordini's företag upp av Renault och i februari 1969 flyttades det till Usine Amedee Gordini i Viry-Chatillon. Detta blev högkvarteret för Renault Sport och många av Gordini's ingenjörer spelade en viktig roll i Renault's Le Mans-satsning och i Renault's turbosatsning inom F1.
1979 dog Amedee Gordini.