British Racing Motors grundades 1947 i Bourne, Lincolnshire, av Raymond Mays. Den första bilen, Type 15, hade en 1,5-liters överladdad V16 som inte var lyckad. 1952 tog Sir Alfred Owen över stallet, som bytte namn till Owen Racing Organisation. Bland förarna var bland annat Juan-Manuel Fangio.
Men det var inte förrän en ny 2,5-liters motor konstruerades och Colin Chapman konstruerade om fjädringen som man började bli konkurrenskraftiga. 1957 anlitades Jo Bonnier som förare, och 1959 vann han den första F1-vinsten för BRM. Mekaniska problem fördärvade sedan 1960.
1961 infördes nytt F1-reglemente och en ny 1,5-liters V8-motor konstruerades. Framgångarna uteblev dock och inför 1962 års säsong gav Sir Alfred Owen stallet ett ultimatum. Om man inte vann mästerskapet 1962 skulle stallet läggas ner...
Nu fick stallet ordning på bilen och motorn och Graham Hill vann efter fyra segrar hela F1-mästerskapet. Under de tre närmaste åren fortsatte man att vara framgångsrika, och Graham Hill blev tvåa i mästerskapet tre år i rad.
1966 infördes återigen nytt F1-reglemente och en ny 3-liters H16-motor konstruerades. Denna var dock inte helt lyckad och säsongen blev miserabel. Efter två motorbyten tog man dock några strövinster under de närmaste åren. 1970 pensionerade Sir Alfred Owen sig och lämnade över styrningen av BRM till sin syster Jean Stanley.
1971 blev man återigen tvåa i mästerskapet, men tyvärr körde Jo Siffert ihjäl sig. Stallets sista seger tog Jean-Pierre Beltoise 1973. Året därpå dog Sir Alfred Owen och BRM blev likvidiserat. Det blev dock återstartat som Stanley-BRM, men man nådde inga framgångar och i slutet av 1977 tonade man bort.