Richard Trevithick, född 13 april 1771 i Cornwall i Storbritannien, död 22 april 1833, engelsk ingenjör och gruvingenjör vars främsta uppfinning var ångmaskinen med högtryck, dvs med flera atmosfärers tryck.

Trevithick ansågs vara en odåga i skolan, men med en stor talang för aritmetik. Han kom alltid till rätt slutsats, men på okonventionella vägar. Under 1700-talet uppfanns och utvecklades ångmaskinen av Thomas Newcomen och James Watt med flera, men dessa ångmaskiner arbetade med lågtryck, dvs i samma tryck som atmosfären, och var rätt klumpiga.

1797 började Trevithick arbeta på Ding Dong Mine och där utvecklade han en ångmaskin som arbetade med högre tryck, efter inspiration av försök av bla William Murdoch. Hans första ångmaskin med högtryck visades 1799. Denna ångmaskin blev lättare eftersom den kunde använda en mindre cylinder och klarade sig utan en tung kondensator.

Trevithick placerade 1801 sin ångmaskin på vagn som han kallade för "Puffing Devil", och på julafton lät han transportera en grupp män från Camborne till den närbelägda byn Beacon. Det innebar att han därmed skapade världens första ångbuss. Tre dagar senare gick dock vagnen sönder och brann upp.

Istället byggde Trevithick en förbättrad version kallad London Steam Carriage 1803, som han körde från Holborn till Paddington i London. Den var dock obekväm för passagerare, smutsig, opålitlig samt oekonomisk att använda varför den övergavs.

1803 exploderade en av Trevithick's ångamskiner i Greenwich och dödade fyra människor. Det ledde till att han konstruerade säkerhetsventiler som garanterade att trycket inte kunde bli alltför högt.

Året efter byggde Trevithick världens första fungerande lok för järnvägsdrift. Samuel Homfray slog vad om 500 guineas att Trevithick skulle kunna dra tio ton järn längs en 16 km lång räls, och den 21 februari 1804 lyckades hans lok dra fem vagnar med järnet samt 70 man hela sträckan på fyra timmar och 5 minuter.

Så småningom tröttnade Trevithick på loken eftersom rälsen inte höll för dem. Han ägnade sig istället åt att förbättra de stationära ångmaskiner som användes inom olika industrier. Ett udda uppdrag var ett försök att bygga en tunnel under Themsen, som dock misslyckades.

Han slog sig även på ångbåtar tillsammans med Robert Dickinson, med varierande framgång. Bland annat blev han hotad till livet av fackföreningar vars medlemmar kände sig hotade. 1810 fick han tyfus och var nära döden. Det innebar att Trevithick flyttade tillbaka till Cornwall där han fortsatte utvecklingen av ångmaskinen.

1816 reste Trevithick till Peru i Sydamerika där han bla konsulterade gruvindustrin och tjänstgjorde i armén innan han fortsatte till Costa Rica där han undersökte möjligheterna att bygga en järnväg för malmtransporter. Resan gick dock illa och Trevithick var nära att mista livet igen. Han återvände tomhänt till England 1827.

De sista åren fortsatte han att förfina ångmaskinen, men 1833 fick han lunginflammation och dog i stort sett utblottad.